Någon frågade varför jag aldrig skriver om min pappa, och det är för att..
..min pappa är alkohol och drogmissbrukare och det är inget jag gärna pratar om till folk förutom mina närmaste vänner. Jag älskar min pappa otroligt mycket och jag vet att han försöker, men jag undviker gärna att prata om de för att det kan vara lite pinsamt beroende på vem de är man pratar med och hur folk reagerar.
Men när jag var mindre, alltså bodde i töreboda fortfarande så visste alla, verkligen alla vem min pappa var och alla pratade om honom och alla dumma saker han har gjort osvosv, och eftersom att jag inte va så gammal då så kändes de inte så bra för mig och jag tog de på fel sätt och kände att de va mitt fel att han är som han är, vilket jag förstår nu att det verkligen inte är eftersom att han är vuxen och får styra över sitt eget liv utan att jag kan göra någonting åt det helt enkelt.
Och därför tycker jag inte att det är så jobbigt längre för jag är van att höra om allt han har gjort osvosv, men det är iallafall anledningen till att jag inte pratar om han eller träffar han speciellt ofta.
Men självklart älskar jag honom 10 varv runt jorden och tillbaka och jag vet att han älskar mig med även fast han inte alltid beter sig så bra.

Så där har ni svaret, nu ska jag sova efter att ha firat min födelsedag med världens bästa vän <3